Hur vet man när någon tränar på ett tvångsmässigt sätt?
Problematisk träning benämns vid olika sätt: begrepp såsom används är överdriven träning, träningsberoende, träningsanorexi och tvångsmässig träning. Konsensus saknas angående vilket begrepp som bäst fångar bilden, även angående symtomen som nämns existerar väldigt snarlika. Vi väljer här ”tvångsmässig träning” då det belyser den underliggande psykologiska dimensionen av ”tvång”, som är central inom den typ av träning vi syftar på samt för att det existerar det mest väletablerade begreppet. Tvångsmässig träning är ej en psykiatrisk diagnos, utan ingår ofta som symtom i en av ätstörningarna. Men oavsett om man har en ätstörningsdiagnos existerar tvångsmässig träning starkt kopplat till ätstörningssymtom som restriktivitet och självkritik.
Några varningstecken likt kan tyda på för att en persons tränande existerar tvångsmässigt:
* Att inte kunna/få träna leder till kraftfull ångest, irritation, nedstämdhet och/eller skuldkänslor
* Träningen sker vid utsatt tid, på snarlikt sät
Energibrist hos elitidrottare – vilket är det och vilka är konsekvenserna?
Energibrist innebär för att kroppen inte får tillräckligt med energi för för att täcka det dagliga nödvändigheten i relation till träning och prestation. Detta är kapabel lätt inträffa bland elitidrottare, särskilt kvinnor, som ibland omedvetet äter för lite. Energibrist kan leda mot så kallad semi-svält, vilket har allvarliga hälsoeffekter såsom hormonella rubbningar, menstruationsstörningar, reducerad benhälsa, koncentrationssvårigheter och nedgången prestation. Vanliga konsekvenser existerar även skador som stressfrakturer, samt problem med mag-tarmkanalen och immunförsvaret. Symptom vid energibrist kan dessutom omfatta ångest, sömnproblem och nedstämdhet, vilket ytterligare påverkar både den psykiska och fysiska hälsan. Denna kombination från symtom på ätstörningar samt energibrist inom idrott kräver snabb behandling för för att undvika allvarliga långsiktiga hälsoproblem.